Frieserhästen

Egenskaper

Den moderna frieserhästen utmärks av att den alltid är svart och har riktigt tjock och ofta vågig och fin man och svans. Frieserhästarna har även tydligt hovskägg på benen, något som är mycket ovanligt hos andra varmblodshästar. Inga vita tecken är tillåtna, utom väldigt små som vita hår i pannan eller en mycket liten stjärn i pannan. Vita tecken på benen är strikt förbjudna.

Rasen har ett ganska långt huvud med korta öron men med en pigg och vänlig blick. Hästarna är högresta med en lätt högrektangulär byggnad och en lätt böjd hals. Frieserhästarna har utmärkta rörelser och framförallt en mycket uppmärksammad trav med hög benaktion och knälyft.

Rasen är pigg med mycket framåtanda och är dessutom lättlärd vilket har gjort den väldigt populär som dressyrhäst och cirkushäst. Frieserhästar som korsats medfullblodshästar har visat sig vara utmärkta tävlingshästar och ända sedan 1986 har det blivit en vanlig syn att se ett fyrspann med Frieserhästar som drar en vagn utanförHarrods varuhus i London. Frieserhästen innehar även världsrekordet i spannkörning sedan början av 2000-talet då man körde ett spann draget av hela 40 frieserhästar.

Rasen är idag oerhört populär då de frisiska hästarna räknas som några av världens vackraste hästar med kunglig status. Frieserhästen har även fått en ny status som ridhäst och används ofta inom klassisk ridkonst, så kallad Barockridning.

Den gamla och den moderna typen

Idag pratar man om två olika typer av Frieserhästen och jämför ofta den gamla Friesern med den moderna.

Den gamla typen var de Frieserhästar som avlades under sena 1800-talet och tidiga 1900-talet, som var tämligen kraftiga med relativt korta ben och inriktade på arbete inom jordbruket. Den "moderna" typen, är medvetet framavlad under det sena 1900-talet och är betydligt smäckrare, mycket mer högbent och även ädlare i sin exteriör. I själva verket är den "moderna" typen egentligen en återgång till hur Frieserhästarna såg ut och avlades på 1700-talet, då den användes som dragare framför paradvagnar och som kavallerihäst, vilket gör uttrycket modern något felaktigt.

Idag finns båda typerna av Frieser och gränserna mellan dessa är väldigt vaga, och skillnaden minimal. Aveln av den moderna typen är dock dominerande runt om i världen, medan den gamla typen främst avlas av bönder i det gamla Friesland som fortfarande värnar om den lite kraftigare arbetshästen.